Hade ju nästan glömt att jag startade en ny kategori, Egointervjuer! Så får det inte gå till, så det är bäst att jag fortsätter på den, hehe. Nedan följer en rad påståenden lånade från ett test på expressen.se, vilka jag kommenterar/besvarar.



• När jag går är jag medvetet uppmärksam på hur det känns att röra kroppen.
Mitt svar: Beror på hur man menar. Jag tänker inte direkt på hur jag ser ut när jag går, däremot händer det att jag tänker på rent fysiskt på hur det känns (antar att det är det påståendet handlar om), men det är inte ofta. Förstår inte riktigt meningen med det! Det jag oftast då tänker på är om flåset gått upp och om jag blir andfådd eller får håll, vilket inte är speciellt ofta det heller. Dessutom, är man på väg någonstans och kanske har en tid att passa är det väl inte heller "läge" att tänka på det sättet?!

• Jag noterar hur mat och dryck påverkar mina tankar, kroppsförnimmelser och känslor.
Mitt svar: Nej, det gör jag nog faktiskt aldrig. Det enda jag tänkt lite på förut är hur alkohol påverkar och det kan ju påverka både åt det ena och det andra hållet och inget av det är väl egentligen speciellt positivt eftersom tankarna och känslorna förvrängs. Men annars tycker jag inte att det påverkar speciellt mycket, inget jag tänker på i alla fall.

• Jag noterar mina känslor och emotioner utan att vara tvungen att reagera på dem.
Mitt svar: Hur kan man inte reagera på sina egna känslor? Kanske inte direkt så att man förundras över dem eller blir glad för att man är glad eller ledsen för att man är ledsen. Men det är klart att man tänker att det spelar roll i alla fall vad man har för känslor, antingen rent allmänt eller för stunden. Det kanske inte alltid syns utåt, men på insidan är jag i alla fall medveten om mina känslor och reagerar oftast på dem...

• Jag har lätt för att formulera mina uppfattningar, åsikter och förväntningar i ord.
Mitt svar: Skriftligen, ja. Muntligt, nej. Jag är faktiskt väldigt dålig på att formulera mig och förklara saker muntligt. Det händer då ofta att jag får hjärnsläpp och tunghäfta. Däremot har jag ganska lätt för det skriftligen. Tycker det är stor skillnad! Dessutom... Muntligt är det ju svårt att ändra om man säger fel, då har ju åhöraren redan hört det man sagt fel. Men sker det skriftligt kan man ju ha en längre stund på sig att tänka efter hur man ska formulera sig och radera och ändra många gånger utan att någon behöver se vad man skrev fel...

• Jag är uppmärksam på sinnesförnimmelser, som vinden i mitt hår eller solen på mitt ansikte.
Mitt svar: Det kan jag absolut vara! Jag är väldigt observant och mina sinnen är starka! Känsel, syn och doft är mina starkaste sinnen, och hörsel "på håll" så att säga...

• Har jag oroande tankar eller inre bilder, tar jag ett steg tillbaka, är medveten om tanken eller bilden utan att överväldigas.
Mitt svar: Njae, det kan jag inte påstå. Får jag en oroande tanke kan jag väldigt lätt fastna där, kan fastna lång tid om jag har otur och haka upp mig på det. Spelar ingen roll om det egentligen är någonting att oroa sig över eller inte, det är bara så det är. Jag kanske inte överväldigas, men tankarna kan finnas där ändå och gnaga ett tag, till jag "kommer över det"....

• Jag är uppmärksam på ljud, som klockors tickande, fågelkvitter och passerande bilar.
Mitt svar: Oh ja! Det kan jag verkligen vara! Jag är som sagt väldigt observant och ibland observerar jag mer än vad som "behövs", vilket egentligen gäller både det jag doftar, det jag ser och det jag hör och det jag känner. Men om man ska fokusera på det jag hör... Fågelkvitter, javisst. Kan ligga och vakna i sängen eller sitta i solen på sommaren och höra en massa fåglar och fråga "hör du den där fågeln", men få till svar "nej, vilken?" och kan höra och lyssna på fågelkvitter en bra stund och höra deras olika läten och svar till varandra. Men klockors tickande, visst hör jag det men det är inget jag direkt uppmärksammar på det sättet. Uppmärksammar även passerande bilar, passerande människor, gatuarbete, åska, fotbollssparkar, barnskratt, barngråt och så vidare...

• Jag lägger märke till hur saker luktar och smakar.
Mitt svar: Ja, för ofta! Jag kan vara ganska känslig på den här punkten. Om någonting man äter luktar äckligt enligt mig kan jag inte smaka på det. Kan till och med känna lukter ingen annan känner för stunden, oavsett om det är goda eller äckliga lukter, konstigt nog. Hur någonting smakar känner man ju så fort man stoppar någonting i munnen, hur kan man inte lägga märke till hur någonting smakar? Om det är gott eller äckligt, om det är surt, beskt, sött, syrligt eller salt...

• Jag uppmärksammar detaljer i konstverk och i naturen, som färger, former, texturer, ljus och skugga.
Mitt svar: Njae. Jag är som sagt observant, men kanske inte när det gäller just dessa områden...

• När jag har oroande tankar eller inre bilder, noterar jag dem bara och släpper taget om dem.
Mitt svar: Se 4 punkter upp...

• Jag är uppmärksam på hur mina känslor påverkar mina tankar och beteenden.
Mitt svar: Det är kanske inget jag tänker på för stunden, utan snarare någonting som kommer efteråt...

• Jag är bra på att hitta ord som beskriver mina känslor.
Mitt svar: Njae, inte muntligt. Skriftligt går det bättre, precis som när jag ska formulera uppfattningar och åsikter. Men det är lättare på denna punkt när det gäller muntligt... Beror på vem det är jag pratar med också förstås...



PS. Vad fick jag då för resultat på om jag lever i nuet?
"Du drar dig in i din bubbla när du tycker att saker och ting känns besvärliga. Öppna dina sinnen så kan du
leva ditt liv fullt ut".
Min kommentar: Nu tycker jag kanske inte att jag fick svar på om jag lever i nuet... Men oftast stämmer detta inte tycker jag. Jag tycker om att säga vad jag tycker och tänker, oavsett om det är muntligt eller skriftligt. Men det kan vara svårt att formulera sig muntligt. Däremot kan det kanske stämma att jag ibland stänger in jobbiga känslor, men det kommer ofta ut efter ett tag i alla fall, det är inget jag stänger in för evigt... Det finns alltid någon man kan använda som bollplank, kramträd eller slagpåse!