Iranresan: Sardasht

Staden i Iran där vi bodde och mestadels befann oss heter Sardasht. Sardasht ligger i Kurdistan och är nära belägen gränsen till Irak. Det är i princip bara berget emellan. Här bodde vi hos Ramins föräldrar och syskon i deras hus, deras nybyggda hus om man ska vara noga. Centrum och de flesta man känner finns inom gångavstånd och det tar inte alls lång tid att gå. Men själva staden är egentligen rätt stor och håller även på att byggas ut och många bygger nytt eller renoverar, så det är lite annorlunda jämfört med förra gången jag var där. Man kan ju undra hur det kommer se ut om några år och hur stort det kommer att bli? Tycker i alla fall det är kul och bra att staden och landet håller på att utvecklas och att människor förstår mer och mer att man ska leva mer och mer modernt än man tidigare gjort. Det går framåt!
 
Staden är som sagt rätt stor och jag har sett långt ifrån allt. Det är inte som här i lilla Flen där alla känner alla och där man känner i princip varje gathörn. Men det finns väl undantag gällande detta och olika människor. Ramin till exempel känner till nästan hela sin hemstad och han känner väldigt många människor där. Eller man kanske ska säga att väldigt många människor känner honom, är fler som känner igen honom än vad han känner andra människor, även om han faktiskt känner väldigt många. När han bodde där var han rätt populär av vad jag har förstått, haha. Något av en lokal kändis kanske, haha.
 
Tyvärr har det inte blivit så många bilder på staden, men jag bjuder på dem jag har.
 
 
Kvällsutsikt taget från balkongen. Längre bort i mitten ser ni ljusen från grannstaden.
Ser nära ut, eller hur? Men faktum är att det tar 20-25 minuter att åka dit på grund av
att vägarna är så slingriga.
 
 
Utsikt från taket mitt på dagen. Längre bort ser ni landskapet och någonstans där ute ligger
grannstaden ni ser i bild ovan. Syns inte lika tydligt mitt på dagen. Och så ser ni flera typiska
hus. De flesta hus har  flera våningar och alla är byggda i sten och tegel. Alla hus har ett tak
man kan gå upp på och så vitt jag vet har alla parabol. En del hus har en beläggning på taket i
ett silvrigt material (som ni ser på det bruna huset till vänster i bild). Det är till för att skydda mer
mot regn och snö (ja, de har faktiskt snö i Iran!).
 
 
Utsikten lite mer åt vänster. 
 
 
Taget på taket åt motsatt håll. Här syns det kanske lite mer tydligt hur staden är byggt på berg.
Det är backar överallt och husen är högt belägna. Vissa hus får man gå i väldigt långa backar
för att komma till. 
 
 
En av alla skulpturer som finns i Sardasht. I Iran är det väldigt vanligt att man smyckar
städerna med skulpturer, statyer och olika belysningar som dekoration. Det finns
nästan överallt på större vägar och i centrum, oavsett vilken stad man befinner sig i.
 
 
Bild tagen från familjens buss. På väg ut från vägen som går upp till bostadsområdet
där familjens hus ligger. Vägen ni ser i bild är en hårt trafikerad väg (och rakt
fram i bild kommer man till centrum) och folk kör som dårar. Korsningen har ett
namn i folkmun, "åsne-korsningen". Den kallas så just på grund av hur trafiken
är och på grund av hur folk kör...
 
 
Också taget från familjens buss. I bild ser ni en liten butik som säljer livsmedel. 
 
 
En gata inne i Sardashts centrum. Vi är ute under värsta rusningstiden, sent på
eftermiddagen. Den här tiden är de flesta som ska ut på stan ute. Det betyder
att det är både människor och bilar överallt.
 
 
En kommentar publicerat i Min andra Iranresa (2013)
#1 - - Sofia:

Hur länge bodde Ramin där innan han flyttade till Sverige? Och varför flyttade han till sverige? Blir lite nyfiken bara då han har hela sin familj där :)

Svar: Han bodde där i 24 år om jag räknar rätt. Han lämnade sitt land av politiska skäl kan man säga, han var tvungen. Det var demonstrationer och regimkritiska grejer kan man säga. Det var inte riskfritt just då och mycket riskerades då. Varför det blev just Sverige är väl svårt att säga, haha. Var väl att Sverige har gott rykte bland annat. Men tyvärr ser sanningen annorlunda ut bakom ridåerna... Han blev utvisad efter några år i Sverige. Men kom tillbaka på arbetstillstånd, vilket var enklaste sättet för tillfället. Lyckligtvis har han haft tur som fick pass och även kan återvända för att besöka familjen. Men helt 100 känner jag inte att det är... Är iaf glad att det mesta ändå löst sig, trots vissa saker på vägen :)
MaryCaroline