Iranresan: Resan ner till Iran

Igår kom vi som sagt hem från Iran, där vi varit i ungefär en hel månad. Det finns mycket att visa och berätta, så jag delar helt enkelt upp det och försöker ta en sak i taget Vi börjar med resan ner (har tyvärr inga bilder på detta).
 
Från att vi bokade biljetterna var det inte lång tid kvar till resan, så det var bara att packa. Till Arlanda fick vi skjuts när det var dags och på Arlanda blev det en väntan. Lång kö för att checka in bagaget, vi var väl nästan sist att checka in. Så trist att stå i den där kön och bara vänta med all packning. Sedan var det dags att gå vidare. Och jag måste säga att det kändes lite förvirrande från förra gången jag åkte då Arlanda tydligen gjorts om en del. Men men, det gick så smidigt så, hehe. Lång väg att gå til gaten förresten, rullband hade varit något, hehe. 
 
Vi reste ner med IranAir. Servicen var bra och maten var okej, även om jag inte åt så mycket. Har så svårt att äta på själva resorna. Det jag tyckte var jobbigt att resa med ett barn under 2 år är att man får lov att ha barnet i knät under hela resan. Det blir lite jobbigt i längden, och trångt. Värst var det väl när man skulle äta. Men man fick göra det bästa utav det. Angela kunde även sova under resan, men då i famnen. Ont i ben och svank fick man då det var så trångt och ja, eftersom vi även hade Angela i knät och i famnen under hela resan. Byta blöja på flygplanet, hehe. Det går, men satan var trångt, haha. Men måste man så måste man. 
 
Flygresan tog ungefär 6 timmar. Redan när man klev av flyget och var på väg till bagageutlämningen märkte man tydliga skillnader. Det första vi såg var två kvinnor iklädda niqab respektive burka. Troligtvis kvinnor från andra länder, dessa plagg är INTE vanligt förekommande i Iran. De flesta människor på flygplatsen var från Mellanöstern. Redan där kände man sig rätt uttittad och annorlunda, hehe. I passkontrollen fick vi dela på oss då icke iranska medborgare måste stå i en annan kö, så Ramin och Angela stod alltså i en kö för iranska medborgare och jag i en för utlänska. Trist, men vad gör man. Det är så det fungerar. 
 
På flygplatsen blev vi hämtade av Ramins bror Kamil och Yosef (stavning?). Sedan åkte vi med bil genom Iran (tänk er på en karta att åka från Teheran till Kurdistan, mot Irakiska gränsen). Vet inte riktigt hur lång tid bilresan tog, men det tog i alla fall hela natten och en bit på morgonen. Vi kunde sova lite i bilen, Angela var den som sov mest, lyckligtvis. 
 
Väl framme blev vi stort välkomnade av familjen och det var så skönt att vara framme efter resan. Redan de första dagarna träffade vi massor av folk som kom och hälsade på för att vi hade kommit. Men men, mer om resan senare... :)

Hemma i Sverige!

Nu är vi hemma i Sverige efter en månad i Iran. Vi har haft det  bra och resorna har gått bra, men med några mindre missöden. Bloggar mer senare då jag bloggar från mobilen för tillfället, då jag just nu inte har någon dator och sambon använder sin. Flera inlägg om resan kommer såklart :)