Fjäder

Kan man vara rädd för en ytte-pytte-liten fjäder? Ja, tydligen så kan man det. I alla fall om man är två år och heter Angela. Angela fick syn på en liten liten fjäder (cirka 1-1,5 cm lång) på vår säng och upptäckte att den rörde sig om man blåste på den. Först verkade hon tycka att det var roligt, men sen verkade hon få för sig att fjädern var ett levande ting. Hon ville inte vara nära den längre, utan höll sig lite på avstånd. Fjädern på sängen och Angela på golvet. Elak som jag är blåste jag på fjädern åt hennes håll. Meningen var att den bara skulle röra sig någon centimeter närmare Angela. Men fjädern for upp i luften och rakt på Angela. Angelas reaktion? Ja, som någon med fobi för småkryp som får en spindel eller någonting annat på sig. Det vill säga hysterisk reaktion med skrik och sprattel och omedelbart springa därifrån, inklusive ett roligt ansiktsuttryck i samma ögonblick man upptäcker händelsen. Stackarn! Men jag kunde faktiskt inte låta bli att garva, det såg så himla kul ut, haha. Sen ville hon inte se fjädern mer, haha.
 
 
 
(Bildkälla).
En kommentar publicerat i Livet som mamma, Vardagsliv, tankar och åsikter;
#1 - - sofia:

Haha fy vad roligt!! :D

Svar: Haha, ja verkligen!!! :D
MaryCaroline